Planen för dagen var att åka upp till Ö-vik och att ta ett stopp för att klättra lite på Skule på vägen. Det var kanon fint väder så jag packade min rygga och gav mig av norrut. När jag kom till Skule surrade jag först lite Tero på H.C.C. innan jag påbörjade min bestigning av den röda leden. Idag var en perfekt dag för klättring. Jag njöt varje steg av solen, klippan, de vackra höstfärgerna och utsikten över skog och vatten. Det enda som stör idyllen är ljudet från trafiken på E-4 men det får man försöka att koppla bort. Då jag klättrade själv fick jag också mycket tid att tänka, dessa stunder i naturen ger för mig en enorm mental avkoppling där många av alla tankar som snurrar i min lilla hjärna kan rensas upp.

Bliden visar en del av klätterleden, man säkrar sig i vajern och kan även använda den för att hålla i sig när det saknas narurliga handtag i klippan. Jag brukar dock försöka att hålla mig i vajern så lite som möjligt. Men på vissa ställen är helt enkelt hjärnmuskeln för feg, så då tar jag tag i vajern och använder den som handtag. För fötterna använder jag mig uteslutande av berget.

Om man tittar över axeln när man klättrar ser man denna fanstasisika vy. Här har jag nästan kommit upp till toppen men så fort man kommer över trädtopparna så har man denna utsikt att se på. Det är väl värt att ta en paus och bara njut av det man ser. Väl nere igen surrade jag ännu mer med Tero. När jag åkte beslutade jag mig för att hoppa över Ö-vik och låta bilen styra söderut och hemåt.
När jag kom hem blev jag mycket inspirerad av Lenny som stod och tvättade bilen. Så nu är min
vita springare vit igen och inte smutsgrå som tidigare. En bra dag att tvätta bilen på när solen skiner och det dessutom går att prata med någon under tiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar