Laddning i fäders spår

Då är den snart här, dagen som jag sett fram emot med skräckblandad förtjusning. Det blir en tidig morgon eller ska man säga en sen kväll. Taxin kommer och hämtar oss 3.45 för att köra oss till Vasaloppsbussarna. Förhoppningen är att vi sen ska vara i spåren så fort som möjligt efter kl 7. Sen väntar 9 mil. Jag vet inte om jag har fattat hur långt det är. Ska man jämföra så är det Luleå tor. Inte ens Pite - Skellefte plus lite till. Det kan sammanfattas med att det är långt. Men det är bara att följa spåret rakt fram så det blir inga problem att hitta.

Det är dock lite kul att sitta och titta på alla som ska åka. Och lyssna på deras förväntningar. Inte vet jag om jag har fördomar men jag tror att några inte riktigt vet vad dom gett sig in på men det är bara att folk försöker.

För egen del hoppas jag att mina 25 mil i spåren är tillräckligt för att ge mig en trevlig resa. Yr säger i alla fall att det ska bli några minus grader och sol. Så förutsättningarna finns för att det ska bli en trevlig dag. Sen hoppas jag på att få bra skidor och fina spår då kommer nog dagen att bli kanon. Målet är att köra på mindre än 9 h eller den dubbla tiden jämfört med förra året och då åkte jag 45 km på 4,53 dvs mindre än 9:45. Men självklart är jag nöjd med att gå i mål.

Inför det öppna spåret

Nu börjar det närma sig, jag börjar dock att bli lite orolig för väder och vind som har utlovats att vara lite varmare än jag hoppats, över nollsträcket. Men än är det många dagar kvar och det kan ju ändra sig. Det börjar också bli lite nervöst över att nio mil är långt. Om man ska jämföra så är det som att åka från Piteå till Skellefteå och lite till men inte i bil utan på skidor. När man tänker på det så är det helt galet. Men och andra sidan är det roligt också.

Det ska bli kul att träffa Pär&Carolina förstås, nu återstår att kolhydratladda och vila mig i form de sista dagarna. Valla skidorna med glid och fäste kommer att bli en utmaning men jag hoppas på att få ett glid som gör att jag svävar fram i fäders spår.

Sol snö och en underbar pist.

Det börjar att vara några dagar sedan nu som vi kom hem från vår semester, men jag har inte haft tid över för att vara social på bloggen sedan vi kom hem. Om man varit iväg en vecka så har man massor att göra när man kommer hem. I veckan har jag dels varit tur och retur Askersund och nu sitter jag på ett hotell i Umeå. Mycket jobb men det är ju och andra sidan roligt, även om Arlanda inte lockar alltid.

Men nu var det ju semestern jag skulle blogga om. Jag och Chirster åkte söderöver med det tidiga morgonflyget på fredag morgon. På flygplatsen väntade mamma och vi åkte sedan vidare till mormor och morfar för att träffa dom på dagen. Vi åkte sedan in till Tobbe där vi först gick ut och åt middag tillsammans med Tobbe förstås men även Peter och syster Anna och Rikard hängde med, trevligt att få träffa dom också. Efter maten var det ilfart till Tobbe för att dom andra inte skulle behöva stå ute och vänta på oss. Sen väntade en natt i bilen, för att vakna på flygplatsen i München bara för att se att Micke skulle landa först kl 16:00 det var bara att sätta sig i bilen igen och åka vidare, men vilken bilkö.... Väl framme hade vi fått kontakt med Mr Rosen som nu var på väg från ett Kairo i kaos, tur att vi fick hem honom.

Men sen väntade några underbara dagar i backen vi hade bra väder med strålande sol alla dagar utom en då det var lite dis. Vi fick med andra ord gott om utförsåkning, sol och goda vänner . Något jag tror att vi alla behövde. En vecka som gick allt för snabbt men så är det när man har roligt.