Då har jag gått och skaffat mig cykel nummer 3. Eftersom det är en Åsa cykel är även denna i en röd ton. Något som passar mig perfekt även om det inte är färgen som var avgörande. Istället var det ramstorlek, material, växlar, bromsar mm som var viktigt, inte för att jag vet så mycket om vad som är bra eller dåligt. Tur att jag kan fråga en vän. Själv är jag nöjd med att jag fått en snabb och röd cykel. För det är en cykel som är min och som jag kommer att trivas med.
Anledningen till att jag köpt en cykel till när jag redan har 2 är att jag som ni säkert vet ska cykla Vättenrundan i sommar. 30 mils galenskap runt en sjö. Sen är ju Christer en cykel kille så vill jag hänga med honom och träna så är det bara att se till att ha en snabb cykel. I alla fall så har jag letat en cykel på nätet de senaste 2 veckorna sedan jag för någon vecka sedan vaknade i panik och insåg att det inte var lång tid kvar och jag saknade något mycket viktigt, dvs snabba cykeln.
I lördags hittade vi så en cykel som kunde passa mig. Denna befann sig i Sundsvall så på söndagen satte vi oss i bilen och åkte ner och tittade på den och åkte sedan hem med en cykel bak i bilen. På vägen hem stannade vi i Härnösand och hälsade på Birgitta och pojkarna. Mycket roligt att träffa dom, och god mat blev vi bjudna på. Sen var det några timmar hem i bil, trötta och glada var vi hemma.
Igår var det så dax att göra det första turen. En kortare tur där jag hade min nya racer och Christer sin vanlig cykel. Jag fick en grundlektion i racer teknik, trampa, växla, bromsa. Sen är det bra att öva, öva, öva och trampa på så mycket man kan. Men roligt var det och det slog mig också att det var en helt annan träning när man har en lättare cykel, på något sätt gick cykeln från att vara ett fordon till att vara ett träningsredskap.
