Jag kan flyga

Dag tre ı turkıet vadret ar lagom varmt mycket sol och varmt i vattnet. Det kan inte blı sa mycket battre. Vı ar ca 40 personer ı gruppen av dessa ar halften flygare och de ovrıga gar som jag bara hanger med. Nar Johan och de andra svavar balnd molnen lıgger jag pa stranden och haller utkık efter var och nar dom ska dimpa ner och vem som ska gara dagens basta och mest pınsamma landnıng. Igar sag vi en stackare som krachade ın bland massa solstolar och parasoll. En annan lyckades med konsten att landa sa att han fangade en flagga mellan sıg och skarmen.

Sjalv har jag fatt testa pa ett tandem hopp. Det var en fantastısk kansla att svava som en fagel och se allt fran ovan. Nagot som jag kan tanka mig att lara mıg om det ınte varıt for flygsjukan. Blev om jag ska vara arlıg lıte lillamaende och det ar ınte sa kul nar man ar narga 1000 meter over havet. Den forsta starten gıck fran 1700 mm hojd. Det var en spannade resa upp pa en dammıg serpentın vag. Manga sager att aven om dom ar flygradda sa vıll dom ınte aka bılvagen ner. Och jag kan fosta vad dom menar. Eftersom jag skulle gara ett tandemflyg med ledaren for resan skulle vı starta sıst. Nar endast en flygare var kvar att starta fran var grupp kom ett stort elakt moln och skymde sıkten. Detta ledde till att vi efter en stunds vantan fıck aka upp tıll 1900 och ı stallet starta norrover. Detta gjorde att jag fıck se bade berg och hav fran ovan vılket passade mıg perfekt.

Pa dagens program star mer sol och massor av bad. Lasa lite i min bok och bara ha det bra.

Bara några timmar kvar

Då var det äntligen dax att packa väskan och ge mig av på en veckas semester. Ska bli så kul att få åka på äventyr. Johan var här idag och vi fixade med biljetter så vi kommer ner till Arlanda. Vi kommer att åka med bussen fårn Härnösad kl 9:26 imorgon, sen blir det buss ner till Gävle. Sen ska vi åka X2000 sista biten. Tydligen så kan tågen av någon anledning inte åka hela vägen till norrland så vi får åka ersättningsbuss. Trist, men SJ är SJ så det är bara att gilla läget. Vi kommer till Arlanda och det är ju betydligt enklare än att ta Y-buss och sen byta i Uppsala eller Stockhholm. På Arlanda ska vi möta upp det andra som reser med oss. Vet inte hur stor gruppen är man jag gissar att det är ett antal typer som är lika galna som oss. Som det ser ut nu kommer det lite sämre vädret att vara borta när vi kommer ner. Sol och 20 -25 grader ser det ut att kunna bli, perfekt med andra ord.

En dag av möten och klättring

Började med att få sovmorgon idag då jag skulle till läkaren på förmiddagen. Var därför inte på jobbet förrän klockan var efter 9. Det vill säga jag missade morgonmöten och allt det där. Sen följde en dag med enbart möten. Dessa dagar är inte så roliga, fram för allt inte när det känns som att det finns 1000 andra saker att göra.

Eftersom jag kom sent fick jag gå tidigt. Jag hade planerat in att åka och klättra på väggen i Mjällom och eftersom jag skulle åka hem om fick jag gå lite tidigare. Kvällens klättring var i alla fall lika rolig som vanligt. Och idag fick jag Olov med mig alltid kul med lite sällskap i bilen upp. Det blev lite lagom träning idag. Känner mig lite smått förkyld och så var jag lite seg efter klättringen i måndags.

Nu är det bara en dag kvar sen är det dax att åka till turkiet. Det ska bli så kul.

Energikick på världens bästa tisdag

Idag var dagen äntligen här som jag har väntat på så länge. Föreläsningarna men Lotta Jonsson och Tina Thörner. Världens bästa tisdag med andra ord.

Eftermiddagen började med föreläsning av Lotta. Hon pratade mycket om vikten att ha bra självkänsla och hur vår attityd betyder. Att vi genom att tänka positiva tankar kan må bättre.
Mycket av detta har Lotta pratat om vid tidigare föreläsningar men det är så viktigt vi inte kan höra det för många gånger. Det var så kul att träffa Lotta igen, en inspirerande förläsning, en björnkram och några värmande ord. Det ger SÅ mycket en energi att jag kan leva på det länge.

Rally drottningen Tina Thörner en så fantastisk tjej. Även hon pratade mycket om att sätta upp mål och att sen ta ansvar för att genomföra dom. Att vi måste känna nyfikenhet och att våga vara aktiva i våra val. Det finns inga ursäkter det är bara att fortsätta kämpa mot målet. Sen fick vi förstås höra massor om hur det är att vara en tjej i rallyvärlden och hur en bra inställning kan föra oss till våra mål.


Det ska bli kul att komma till jobbet imorgon och prata lite om föreläsningarna och se om det skapat mer energi. Imorgon kommer det att vara världens bästa onsdag.

Första träningen inne

Idag var det så dax för första klättringen inne på väggen i Mjällom. Det var en lagom första träning. Men det är med blandade känslor som jag går in i hallen och börjar klättra på väggen. Det betyder att det är höst på riktigt och snart kommer vinten till oss här i norr. Jag hoppas dock att jag ska få känna på klippan några gåger till i år. Dels finns ju hopp när jag är i turkiet men också någon av helgerna i oktober om det är sol och fint väder kan man klättra bara man har bra med kläder med sig till klippan.

Dagens klättring var trots allt ganska lyckad. Leder jag hade svåt med förra året gick ganska lätt redan nu. Men det är sant som Swante säger att jag ger upp för lätt. Det måste jag sluta göra. Jag måste tro på att jag kan. Det som gäller nu är träna, träna och träna. Styrka, kondition och klättring. Sen är det bara att hoppas på att jag kan komma iväg på en bra klätterresa nästa sommar eller höst.

The bucket list

En helt fantastisk flim som jag måste skriva några rader om. The bucket list, med Jack Nicholson och Morgan Freeman i huvudrollerna. Filmen handlar om två canserpasienter som bor på samma sjukhusrum. Dom sätter samman en lista över saker dom ska göra innan dom dör. Filmen visar med värme och humor hur viktigt det är att vi lever i nuet och att vi ser till att vi finner glädje i livet för oss själva och andra.

På deras lista över saker dom ska göra står bla, hoppa fallskärm, köra en Shelby Mustang. Det är viktigt att vi genomför våra drömmar även om dessa inte har något värde i andras ögon. Andra saker på litstan har en betydligt större tyngd och är viktiga för alla människor, skratta så mycket att du gråter, hjälpa en främling, ta upp kontakten med en nära släkting.

När de båda herrarna sitter och tittar på Keops pyramid ställer Morgan Freeman två frågor till Jack Nicholson.

Har du funnit glädje i livet?
Har du skapat glädje för någon annan?

Dessa två frågor är mycket centrala för vad som är viktigt i livet. Kan du svara JA på dessa frågor? Det är detta som är det viktigaste i livet när allt dras till sin spets. Oberoende av var och hur vi lever våra liv är det viktigaste i livet att finna glädjen att leva och att skapa glädje för andra. Så enkelt men ändå så svårt.

Efter att sett denna film med skratt och gråt så ska jag skriva min egen lista, men den kommer jag inte att dela med mig av här. Men några smakprov kan ni få.

Finna glädjen i livet.
Se fantastiska platser.
Våga uppnå mina drömmar.

Det finns så otroligt mycket som jag vill, men inte vågar göra. Det finns många anldenigar till detta men det får vara slut på det nu. Från och med nu ska jag se till att genomföra mina drömmar stora som små.

En härlig söndag i solen

Planen för dagen var att åka upp till Ö-vik och att ta ett stopp för att klättra lite på Skule på vägen. Det var kanon fint väder så jag packade min rygga och gav mig av norrut. När jag kom till Skule surrade jag först lite Tero på H.C.C. innan jag påbörjade min bestigning av den röda leden. Idag var en perfekt dag för klättring. Jag njöt varje steg av solen, klippan, de vackra höstfärgerna och utsikten över skog och vatten. Det enda som stör idyllen är ljudet från trafiken på E-4 men det får man försöka att koppla bort. Då jag klättrade själv fick jag också mycket tid att tänka, dessa stunder i naturen ger för mig en enorm mental avkoppling där många av alla tankar som snurrar i min lilla hjärna kan rensas upp. Bliden visar en del av klätterleden, man säkrar sig i vajern och kan även använda den för att hålla i sig när det saknas narurliga handtag i klippan. Jag brukar dock försöka att hålla mig i vajern så lite som möjligt. Men på vissa ställen är helt enkelt hjärnmuskeln för feg, så då tar jag tag i vajern och använder den som handtag. För fötterna använder jag mig uteslutande av berget.

Om man tittar över axeln när man klättrar ser man denna fanstasisika vy. Här har jag nästan kommit upp till toppen men så fort man kommer över trädtopparna så har man denna utsikt att se på. Det är väl värt att ta en paus och bara njut av det man ser. Väl nere igen surrade jag ännu mer med Tero. När jag åkte beslutade jag mig för att hoppa över Ö-vik och låta bilen styra söderut och hemåt.

När jag kom hem blev jag mycket inspirerad av Lenny som stod och tvättade bilen. Så nu är min vita springare vit igen och inte smutsgrå som tidigare. En bra dag att tvätta bilen på när solen skiner och det dessutom går att prata med någon under tiden.

Nu börjar ett trådlöst liv.

Idag kan jag börja mitt trådlösa liv. Har äntligen fått till mitt trådlösa nätverk så att jag internt beroende som jag är inte måste ha närverksladden i datorn och därför bara kunna gå 15 meter från modemet. Gjorde ju några tappra försök med Johans gamla router men med fel grejer kommer det aldrig att funka. Nu när jag fick rätt typ av router så gick det nästan som en dans. Det var lite stökigt att få till det men det beror mer på min dåliga vana att inte läsa manualen än på att det var svårt. Så från och med idag kan jag sitta var jag vill i min lilla 2:a och surfa, det kan inte bli bättre.

Vädret var kanon idag så det var synd att jag inte hade möjlighet att vara i ute i naturen, men det finns en dag imorgon också. Idag hade lite ärenden till Sundsvall och Wått & Torrt, då det är några mil att köra och att jag dessutom jobbar lite norröver så är det bara lördagar jag kan åka till denna fantastiska affär. Dagens tur resulterade i en ny rygga och 6 nya expresser. När jag ändå var i stora staden passade jag på att gå lite i andra affärer också. Även detta resulterade i lite nya inköp. Dagen var lyckad, trots att jag gärna hade varit ute vid en klippa denna soliga lördag så är det också trevligt att se vimlet en höstdag som den här. Folk ute på gatorna som njuter av solen och hösten.

Snart bär det av

Idag var Johan här och käkade middag och lite planering av Turkiet resan. Vet inte om vi fick så mycket planerat men nu har jag i alla fall koll på läget och det vill jag ju ha. Jag trivs inte riktigt när jag inte har koll. Men nu har jag koll på läget och jag vet hur vi ska ta oss ner till Stockholm och när vi kommer hem.

Förhoppningen är att jag ska få prova att skärmflyga. Jag gjorde ett tandemhopp i alperna i vintras med det är naturligtvis inte helt samma sak. Kanske blir jag helt fast i även denna aktivitet. Vi får väl se när jag har fått prova. Jag ser fram emot det med mycket glädje i alla fall.
Jag hoppas också på att få klättra någon dag. Detta beror dock på hur det går med flygningarna förståss för det är ju det som är huvudsyftet med resan. Inte för mig dock men för reskamraten. I annat fall ser jag fram emot att sola bada och läsa böcker. Det ska bli så skönt att komma iväg från hösten som idag har varit ganska grå.

Morgondagens utmaningar

Imorgon kommer att vara en nervös eftermiddag. Först ska jag för första gången vara med i en rekrytering av personal. Tidigare har jag bara varit med i det andra laget. Det vill säga dom som ska bedömmas och sedan som i sann öråds anda försvinna en efter en. Vid två tillfällen har jag varit kvar till slutet vilket i och för sig är ett ganska bra facit. Men imorgon ska jag få vara en av dom som ska tycka till. Jag är i alla fall mycket glad att jag får vara med i rekryteringen, killen som kommer är en kandidat till en av de högre cheferna och jag är glad att jag har får det förtroendet av VD att jag ska vara med det är kul.

Nästa sak som är värd att vara nervös över är löneförhandlingen jag ska ha imorgon. Hur mycket ska jag kräva? Vad är jag värd i kronor och ören, hur ska jag veta det? Jag är ju fortfarande bara lilla jag..... även om jag nu har fått ett bra jobb med ansvar över både teknik och personal.

En dag i skolbänken

Idag har jag spenderat dagen i skolbänken, närmare bestämt på Studiecentrum i Kramfors. Jag gick första dagen på Arbetsmiljöutbildningen. Vi kommer att träffas vid ett antal tillfällen under hösten och vintern för att lära oss allt möjligt om arbetsmiljö och hur dessa frågor bör hanteras

På dagens program stod Arbetsmiljölagen, Arbetsmiljöförordningen och nya regler för sjukskrivning och en allmän dialog kring vad är en bra arbetsmiljö och när är man sjuk och när har man bara ohälsa. Det låter inte så inspirerande att sitta i skolbänken mellan 8-16 och lyssna på dessa ämnen. Men jag gick dit med öppna ögon och inställningen att det skulle bli roligt att lära mig massor. Och jag måste säga att det var mycket intressant och lärorikt. Det var en mycket bra dag som gav mycket nya intryck och jag inser hur viktigt det är att ha koll på arbetsrätt mm när jag som nu har personalansvar. Dagen gav mig mycket inspiration och förståelsen för hur viktigt det är att ha ett bra arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna

Att sakna sin dunjacka i september

Vi hade hoppats på sol men den lös med sin frånvaro. Men vi deppade inte ihop för det utan tog våra ryggor och åkte iväg till Ringkallen. Idag var det några fler replag där det var riktigt trevligt att träffa fler hängivna klättrare denna mulna och ganska kalla och mulna september söndag. Det jag önskar att jag gjort annorlunda idag jag borde haft mer varma kläder med mig. Understället var hemma och dunjackan lika så, tänk så bra det varit då hade jag inte behövt frysa så mellan lederna och när jag säkrade. Jag lever fortfarande i illusionen att det är sommar så därför är underställ och vinter jacka det jag spontant tar med mig till klippan. Men från och med idag ska det vara med på listan över det som ska ner i ryggan. Dagen var trots att den var kall mycket lyckad. Olov klättrade några leder som förstaman och jag som andraman och vi tog några svårare på topprep.

Lepra på led
Amaretto på topprep
Lepra på led igen
Näsblod på led
Multna på topprep
Lepra igen på led

Det var med andra ord en dag med mycket klättring av varierade svårighet. Multna gick riktig bra. Förra året när jag försökte mig på den hade jag stora problem fram till andra överhänget där det tog stopp. Mitt försök idag tog stopp på samma ställe men vägen dig gick som en dans. Försöket på Amaretto gick inget vidare, men och andra sidan så var jag ganska hungrig och lite kall om tårna när jag gjorde mitt försök. Ingen bra kombination. Både Lepra och Näsblod gick kanonbra, och det är ju mycket mer på riktigt att klättra på led. Fingrar och tår säger nu att jag varit mycket aktiv klättrare idag. Dessutom hade jag mina nya skor hela dagen. Dom börjar äntligen bli inklättrade och jag kan ha dom utan att dom gör allt för ont så länge jag klättrar. Men dom måste av så fort jag är klar. Dagar som idag är det inte så bra då man blir jättekall om fötterna.

964 platser kvar att besöka

Har spenderat några timmar med att drömma mig bort till exotiska platser i världens alla hörn med hjälp av min nya bok. Har insett att jag har varit på många platser i Europa men utanför vår del av världen har jag bara varit en gång. Av de platser som författaren tycker är sevärda har jag sett 36, den enda plats utanför Europa är Kyoto i Japan. Men jag kan lova er att det finns massor av fler ställen i Japan som är värda att se som inte nämns i denna bok. Jag besökte Japan och Syd Korea tillsammans med mina gamla kurskamrater på Papper och Massa teknik på KTH. En mycket rolig resa som jag sent kommer att glömma. Vi fick besöka många intressanta platser och besökte en del företag där borta. Japan är ett land som jag en dag kommer att återvända till då vill jag besöka en del av de städer vi var i och resa runt och se massor av detta land som fascinerar mig mycket.

Jag vet inte om jag någon gång kommer att besöka de platser som guidboken berättar om man jag kommer att vilja upptäcka mina egna paradis som kan lämna avtryck i mina minnen. Resor och upplevelser är något jag kommer att prioritera framöver. Jag samlar på upplevelser och det finns plats för många fler i min samling. På tur står en resa till Turkiet där jag ska sola, bada och åka på äventyr.

1000 saker du måste se innan du dör...

En rolig bok om saker man måste se landade på posten idag bara för mig att gå och hämta. Ser fram emot att läsa och bocka av de platser som jag besökt och få insperation till nya resor. Att se och uppleva saker är viktigt för mig.

Övriga böcker som fanns med i paketet var
Konsten att vara snäll av Stefan Einhorn
Slumpen är ingen tillfällighet Jan Cederquist

Kommer att bli mycket bra läsning att ta med mig till Turkiet mellan äventyren.

En doft av höst.

Kom nyss hem efter att varit hos Sofia och fikat och hjälpt henne att packa flyttlådor. Eftersom vi är tjejer så kan vi ju göra flera saker samtidigt, så det blev en hel det tjejsnack samtidigt förståss om livet, förväntningar och killar. Det är lite trist att denna fantastiska tjej som jag nyss lärt känna ska flytta från stan. Men det är ju bra att hon flyttar ner till Malmö för dit åker jag ju ibland så det är inte sista gången vi ses.

Dagen har annars varit ytterligare en fantastisk höstdag. Nu känner jag det i doften när man är ute att det är höst. Fast denna del av hösten är fantastisk, precis som alla andra årstider har sin charm. Vackra fantastiska färger i skogen, dimman från havet och älven, den höga klara kalla luften, och stjärnorna man kan se en klar kväll när mörkret faller efter sommarens ljus.

Trots det fina höstvädret har jag nästan spenderat hela dagen i möten eller ute i fabriken. Så är det alla måndagar, helgens händelser i fabriken ska utredas och veckan ska förberedas. Ibland kan det kännas som att veckan bara har två dagar, Mötes-måndagar och Fredagar med förväntningar om helgen. Det är så mycket fart hela tiden att det är svårt att hinna reflektera iställer för att bara flyta med i strömmen.

Skulebergets svarta led

Vaknade till ytterligare en fantastisk september dag. Dagar som denna spritter det i hela kroppen på mig och jag bara måste ut och göra grejer. Jag kan inte bara sitta inne när solen strålar. Jag bestämde mig för att göra slag i saken och åka upp till Skule berget för att prova deras nya klätterled.

Jag har tidigare klättrat båda deras gamla leder.

Den vita leden, den lättaste kräver ingen klättervana den lite för lätt för att jag ska få ut något av att klättra den. Men senast jag var där klättrade jag men den kompis och hennes söner och då var det roligt att ge sig på den tillsammans med dem. Men för en nybörjare som inte klättrat tidigare kommer upplevelsen av denna led att vara fantastisk.

Röda leden, den lite svårare. Denna är en ganska rolig led och delvis utmanande för mig som försöker att klättra så mycket jag kan med bara berget. Helt klart en trevlig upplevels för alla som vill prova att klättra. Även för oss som är vana vid att klättra med rep och säktingar.

Den svarta leden, den svåra. Denna led är ny för i sommar. Jag har inte varit och provar den förrän idag. Men jag måste säga att den var mest jobbig. Det var nästan bara att dra sig upp och ingen rolig klättring alls. Det fanns dock några nakdelar med leden idag. Den första var att den var mycket blöt så det gick inte att få fäste på kilppan, det var svårt även med mina klätterskor. Den andra var att jag var ganska trött efter gårdagens klätterdan med Olov. Dessa två saker i kombination gör att min upplevelse av den svarta leden var att den mest var jobbig och inte alls den trevliga klätterupplevelse som en dag på klippan ska vara. Men jag får nog ge den en chans till fast det får nog vänta till våren.

Det är i alla fall alltid lika kul att åka dit och klättra. Personalen är mycket trevlig och dom ger allt för att vi klättrare ska få en bra tur på berget.

Aj Aj det gör ont i hela kroppen.

Imorse vaknade jag och så solen svagt stråla in genom förntret en mycket bra morgon. Ryggan stod packad och det jag behövde lägga ner var den mycket viktiga fikan. Jag fixade kaffe pastasallad, mackor och choklad. Ut med allt i bilen och hämtad jag Olov. Sen bar det iväg södetut till Sundsvall och Midskogsberget. Efter lunch anslöt Ida, trevligt att träffa henne igen.

Klättringen på Midskogs är relativt bra. Där finns mycket varierande klättring och nästan alla leder är bultade. Fördelen med bult är att det betydligt enkalre för en nybörjare som jag att leda. Mitt mål för dagen var att leda några enklare leder och det uppnådde jag. Jag ledde tre ledet i nivå 4, alla på svaklättring. Förutom dessa var klättringen av varierande slag, både svår och svårare, jag hade lite för svårt med vissa av lederna men som helhet är jag nöjd med det jag presterade. Nu är det bara att hoppas på att det blir bra väder nästa helg. Då ska vi dra iväg till Rinkallen.

Förväntningar inför morgondagen

Imorgon ska det äntligen bli klättring igen. Det var länge sedan jag var iväg och klättrade nu. Sist jag var inknuten i ett rep och kände på klippan var snart en månad sedan. Detta beror på lite olika saker dels har vädret inte varit det bästa när jag varit ledig. Jag har också varit på semester nere i skåne. Att jag jobbar på dagarna och att det blir mörkt på kvällarna gör att det inte blir så mycket klättrande då. Men imorgon ska jag äntligen få komma ut och känna på lite granit.

Mitt mål är att imorgon klättra lite enklare leder som första man och lite svårare efter Olov. Det finns bra möjligheter på midskogs att klättra på bult och trad. Allt från mycket enkla leder till svåra, så det finns något som passar alla nivåer. Jag ser fram emot en bra dag vid klippan.

På toppen av Väja

Idag hade vi avslutnings middag med chefen, en trevlig tillställning där vi på avdelningen träffades lite mer avslappnat för att äta en mycket god middag med massor av mat. Jag är nu så mätt att jag inte behöver äta på några dagar känns det som.

Meny
Förrätt: Laxklämma med skagenröra
Huvudrätt: Fläskfile med potatisgrateng
Efterrätt: Chockladkaka

Det jag kanske saknade mest för sakens skull var surströmmingen. Jag har nämligen vid ett tidigare tillfälle blivit lovad surströmming av chefen våran. Mest för att jag vid det tillfället aldrig smakat denna fisk. Något som idag inte är fallet viket ni som läser denna blogg lite då och då redan vet. Det var första gången för mig för någon vecka sedan när jag blev medbjuden på en äkta surströmmings skiva.

Men i alla fall dagens middag ägde rum uppe i toppstugan på Väjaberget. Här ifrån hade vi fantastisk utsikt över älven, skogen, och fabriken. En mycket trevlig kväll med andra ord.

Det börjar visst bli höst

Nu visar alla tecken att hösten har kommit och det är fort. Var tog sommaren vägen kan man undra. Det känns som igår som jag satt och drömde om alla saker jag skulle hinna med under dessa ljusa månader. Klart att det känts som höst några dagar nu med regn och rusk men imorse fick jag den första riktigt trevliga höstkänslan. Den som visar att hösten inte är grå och tråkig. Som vanligt när jag ska till jobbet vaknade jag i ottan, även om jag idag valt att ta sovmorgon. Klockan ringde kl 06:15 jag tittar ut genom fönstert och konstaterar att det kommer att bli en fin dag, sol och blå himmel. Med min vana trogen klär jag mig somrigt för att en halv timme senare gå och slås av den där höstmorgon kylan som är så fantastisk med hösten. Den höga klara luften, solen och doften, som är så präglande för en fin höst dag. Lite kallt var det måste jag erkänna men det ska det ju vara dagar som den här. Gårdagen var också ett tecken på att sommaren är påväg bort. Jag satt ute i solen med en kopp kaffe och en mycket inspererande bok. Trots sol och vidstilla var det inte så varmt ute på gården som det brukar vara soliga dagar.



Idag börjar en ny era i mitt dagliga liv, från och med idag är jag ensam driftsingenjör på min avdelning. Som tur är kan jag fortfarande lita på att få hjälp av min företrädare som kan vara guld värd. Men det är jag som ska driva arbetet. Jag kommer från och med idag att vara chef över driftsteknikern på min avdelning. Jag ser fram emot utmaningen med skäckblandad förtjusning, men vet samtidigt att det kommer att gå kanonbra och att jag har mycket stöd från mina kolleger.