Väl ute på ringkalle
n fick vi en fin dag. Den första leden var lite kall, fram för allt för Olov som klättrade som första man. För mig som klättrade som andraman var det inte så kallt på klippan för då hade solens strålar värmt stenen lite. Men jag är trots det glad att jag hade med mig min dunjacka som värmde fint när Olov var på väg upp för Lepra, jackan fick dock stanna nere.
När vi båda var uppe fortsatte vi vår klättring en nivå upp till, även denna gången klättrade Olov som första man och jag som andra man. Det var även permiär för att använda mina nya expressser. Kul att få använda dom, prylar är ju till för att användas. Även om det i praktiken var så att det var Olov som satte dom på sin sele och jag som sedan rensade alla grejer han fäst i berget.
Efter lite filosoferande och beundrade av utsikten och stillheten i solen som faktist fortfarande värmer, fortsatte vi att klättra. Vi satte topprep i ankaret ovanför Oborstad och klättrade där ett par gånger innan vi gick ner för att fika. Här ser ni både mig och Olov fira oss ner till fika platsen. Efter fikan klättrade vi bara Lepra en gång till innan det var dax att börja dra söderut till Härnösand igen. Jag är mycket nöjd med dagens klättring, som alltid lär jag mig massor när jag klättrar med Olov. Det är kul och lärorikt att klättra på led och när vi klättrar topprep kommer han ofta med många bra tips för att jag ska ta ett steg framåt. Det är bara att lyssna prova och sen inse att han har rätt.
När vi gick ner över stenröst såg vi solen gå ner mellan trädtopparna, klockan var bara halv fem och det börjar redan att mörkna. Det är stor skillnad nu om man jämför med i sommras när det gick att klättra dygnets alla timmar. Men känslan att ha haft en bra dag på berget och sen se solen gå ner när man ger trots allt en bra känsla av en fin dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar