Vårfloden är magnifik.

Idag bestämde vi, jag, Hanna, Daniel och Sara oss på att åka på äventyr. Målet var från början obestämt, men vi hade en önskan om att gå på en trevlig tur i skogen. Efter ett besök på Höga Kusten hotellet bestämde vi oss för att chansa på att snöläget vi slotdalsskrevan var lika fint som det vi ser här varje dag. Det vill säga lite snö har och där men ändå torrt.

Väl där inser vi att det var ganska mycket snö kvar men vi trotsade detta för att ändå gå de 4 km upp till skrevan. Det skulle visa sig att vi hade både rätt och fel. Stundtals hade vi en trevlig och torr vandring, stundtals fick vi vada i sön upp till knäna ibland fick vi till och med vada genom vårfloden. Men trots detta var det en fantastisk dag. Jag blir alltid så glad när jag ser och upplever vakra saker och snösmältning kan vara magnifik. Framförallt om man får se men inte bli blöt. För när det har varit så mycket snö som det varit i år så är det mycket vatten som ska smälta bort. Det som är lite trist är att vatten förståss tar den lättaste vägen ner. Det vill säga stigen. Med andra ord var stigarna iblad förvandlade till mer eller minder bäckar. På vissa ställen gick vi ovanpå snön där det forsade smältvatten under. Lite läskigt men ändå så häftigt, iaf om man har bra skor så man inte blir för blöt om man trapar igenom. Väl uppe vid skrevan solade vi lite innan vi bestämde oss för att ta en annan lite längre men lättare väg tillbaka. Det skulle visa sig att denna väg var betydligt bättre än den vi gick upp. Men det betyder inte att vi
missade vårfloden. Vi fick både vada och bygga en egen bro för att komma tillbaka mer torra än blöta. Dock gick det där med att vara hyffat torra ganska dåligt på slutet då det som när vi började vår vandring 6-7 timmar tidigare var snö nu smält till vatten.

Vi bestämde oss tidigt för att vi skulle avsluta med en trevlig middag på Höga Kusten Hotellets resturang. Tyvärr kom vi för sent 21.15 när köket stänger 21. Det blev middag på Frasses istället. Inte mat i samma klass men jag lovar det var ändå fantastiskt gott.