Surströmming, öl och nubbe

Den 23 augusti 2008 var första gången för mig. Jag fick äta surströmming. Jag måste säga att upplevelsen av detta var inte alls den jag tänkt mig. Mina fördomar mot denna norrländska delikatess har varit att det är något som jag inte skulle gilla. Jag måste erkänna att det var helt ok, eller till och med ganska gott. Detta intryck har dock ganska mycket att tacka värdinnan för, hon hjälpte mig att rensa dessa firrar. Och mina båda bordsherrar åt ganska sparsamt så min upplevelse var mycket bra. Tillsammans med alla tillbehör, tunnbröd, lök, mandelpotatis, tomat, gräddfil öl och nubbe, blev första gången en succé

Dock finns det massor av saker att säga om en surströmmingsfest. Att man så öppet pratar om att man tänker att vägra äta den mat som värdparet bjuder på för att man tycket att den är äcklig förekommer nog bara på dessa fester. Om man som jag tillhör förstagångs ätarna får man dessutom lite extra uppmärksamhet och alla intresserar sig för hur det går att äta. Om man som jag uttrycker att det var ganska gott ökades den redan höga stämningen.

Kvällen var helt kalart mycket lyckad, tack Sofia för inbjudan.