Några trevliga dagar i Härnösand

En lång helg så här på våren är aldrig fel. Efter en tid med massor att göra var det välbehövligt. Denna helgen har jag mest varit social med mina Västenorrlandskompisar. Jag åkte ner på onsdag kvällen för att få lite mer tid här nere. På dagen i torsdags kom Helena och Benita hit och åt lunch. Det var trevligt att träffa dom och vi år en god svampsoppa, gjord på den svamp som jag plockade i höstas, mycket gott. På kvällen åkte jag och Brigitta ut till Carinas stuga i nordingrå. Stugan ligger verkligen underbart till och vi hade en trevlig kväll. Resten av helgen har fortsatt på samma tema. Igår var Hanna och Daniel här och fikade på balkonen och idag satt jag länge ute i trädgården med Lenny och Linda och fikade.

Men jag har jobbat en del också, piffat lite här och lite där. Ska bli spännande och se vad framtiden har att ge nu när det är visning på onsdag.

Långpasset som blev längre.

Jag har nyss insett att det inte är så långtid kvar till att jag ska cykla halvvättern. 15 mil eller 150 km det har respekt med sig och är inget man bara gör utan att träna. Jag har levt i förnekelse lite för länge nu. Skyllt på flytt att jag inte hinner eller kan träna. Jag har inte tid och kläderna är både här och där. Men idag tog jag tag i saken och satte mig på min nya cykel för att köra ett träningspass. Efter lite letande på www.funbeat.se (för er som inte vet, en sida där man loggar sin träning och också kan lägga ut sin träningsrunder). Jag valde en lagom runda, på 35 km, tanken var att jag skulle cykla Svensbyfjärden runt. Men mitt minne var inte 100% när jag väl börjat cykla vilket ledde till att jag efter ett tag kom fel, resultatet blev att jag när jag försöket köra tillbaka men undvika samma väg kom jag nog helt fel. Istället för att cykla längs lansdvägar och cykelbanor kom jag in på en skogsbilväg. Efter lite chansande och följande av vägskylltar så kom jag tillbaka till den planerade rutten och kunder fortsätta min färd som planerat. Väl hemma känner jag att jag har lite ont i benen men är trots allt nöjd med min insats. Det får nog bli några runder till liknade denna innan det är dax för de 15 milen, för jag inser att det inte är bara. Då skulle jag ju cykla 11 mil till det är inte bara.

Klippremiär i solen

Idag vaknade jag till strålande väder. Det var ett rent nöje att koka kaffe, packa matsäcken och klätterprylarna. Klockan 10 hämtade Martin och Cicci, mig och efter att hämtat Tomas åkte vi till Älvsbyn för att klättra på Hundberget. Där mötte vi upp Marille mf. Det blev en mycket trevlig klätterpermiär med underbart väder.

Hundberget bjuder på varierad sportklättring. För mig är det lite ovanligt att sportklättra men det var roligt det också. Jag ledde två leder och klättrade några på topprep. Det finns nu en del projekt som jag har där så nu är det bara att återvända vid något tillfälle i sommar. Nu ser jag fram emot en helg där jag kommer att åka till ringkallen minst en dag.

Yngre än jag känner mig....

Idag insåg jag när jag var och handlade bla. några öl med alkoholhalten 2.8% att jag ser yngre ut än vad jag är...... Tjejen i kassan frågade mig efter leg. Jag fattade inte riktigt vad jag skulle visa det för men antog med min logik att det var för att jag skulle betala med kort. Och påpekade att jag hade ju mer kvar att handla, hon svarar då att hon behöver det innan och jag visar mitt leg och först då förstår jag att det är för att få köpa ölen som jag fick visa. Vet inte om man ska vara glad eller förolämpad det var ju dock mer än 15 år sedan jag fick börja köpa öl. Men jag väljer i nuläget att ta det som en komplimang.

Nu ser jag fram emot att ha klätterpremiär både för säsongen och med min nya replagskamrater här i norrbotten. Ska bli så kul.

Ett steg närmre norrbotten

Det har varit lite tomt här ett tag, det beror till stor del på att jag haft massor att göra och att det trots allt hänt mycket de senaset veckorna. Jag har jobbat mycket både på jobbet och i den gamla lägenheten. Nu börjar jag dock att se ett slut det arbete som flytten kräver.

Flytt och fixande i Härnösandslägenheten har gått för fullfart och nu har jag lämnat över ansvaret till mäklaren och min lägenhet kommer troligen att finnas på marknaden innan veckan är slut. Igår kväll gjordes den sista flyttstädningen inför visning. Det är med lite blandade känslor som jag lämnar över min gata i stan till sitt nya öde. Lägenheten har utvecklats till mitt hem. Där det var som jag ville ha det. Även om jag redan från början var väl medveten om att det var en tillfällig bostad känns det idag lite vemodigt att lämna över. Men Eriksbergsgänd kommer alltid att vara en av de platser som jag trivts och ett ställe som jag kallat hem. Men nu ser jag fram emot en ny gata och ett nytt hem, och det finns gott hopp för djupviksgatan.