Lyfta skrot kan det vara kul?

Idag började jag min träning inför klippa 2009. Jag och Carolina packade träningskläderna och gick till Högslättens gym. Två bra saker med detta är att detta gym är att det ligger nära mig och det är billigt. Dagens träning var till och med gratis eftersom det var vår premiär träning. Dvs gratis prova på.....Trots att jag inte är helt otränad tror jag att jag kommer att ha ont i kroppen imorgon. Men träningsverk är ju bra sägs det.

Vi värmde upp med vars 1000 meter i roddmaskinen medan den andra cycklade för fullt under tiden. Jag var ganska trött redan efter denna övning. Det vi fortsatte sedan att gyma. Vi tränade de stora muskelgrupperna med lite mer fokus på ryggen. Detta var dock inte planerat från början det bara blev så. Men det är bra för mig för jag behöver träna ryggen en del.

Test av nya leder.

Var uppe i Mjällom och klättrade även idag. De nya lederna var inte klara men vi fortsatte att bygga dessa. Swantes led var lite halv svår men och andra sidan var jag tött när jag gjorde mina försök. Den leden som Annika och Veronica byggde i måndags var fortfarande svår men jag tror inte att den är omöjlig.

Idag var jag uppe och klättrade men Per och Olov. Det var fullt ös som vanligt på onsdagar. Alla barnen var där så den första timmen var fick vi stå i kö till lederna. Men sen slutade de små att klättra och började leka istället, så då var det lättare för oss att komma till lederna. Men det är alltid lika roligt.

Julafton för en klättrare

Ikväll var jag och Carolina uppe i Mjällom för att klättra. Idagen var den stora dagen. Vi hade fått våra nya grepp som ser ut som ringkallengranit. Det kommer att bli så fina leder av dom där greppen. Förutom massor av vanliga grepp i olika strolekar har vi köpt 6 moduler med ett infällt grepp i mitten och möjlighet att sätta fler grepp på den. Vi började redan idag att bygga nya leder men det var bara en som blev klar. Den var dock ganska svår och jag fixade den inte vid mitt försök. Hoppas på bättre klättring på onsdag.

Helg med kusinerna

Då jag redan befann mig på resande fot passade jag på att stanna kvar i Stockholm över helgen och träffa kusinerna, Karin Jörgen och Rasmus. Jag nu är det ju bara Karin som är min kusin men jag räknar dem alla till mina kusiner. Det var ganska länge sedan jag träffade dom nu. Vi sågs i våras men sedan dess har jag inte varit nere och hälsat på. Denna helgen var även Jörgens föräldrar på besök, så det var fullt hus på lördag förmiddag. På eftermiddagen åkte jag en sväng in till Stockholm och gick på stan men jag var inte ensam om den iden tyvärr. Det var mycket folk var man än såg så det blev en ganska kort tur. Jag gick i lite affärer men tröttnade snart på trängseln och åkte tillbaka till kusinerna. På kvällen kom en kompis till Jörgen och vi hade lite spelkväll. Provade ett nytt roligt spel som jag tror jag ska önska mig i julklapp.

Idag hade vi en skön förmiddag där vi satt och pratade och bara hade det bra. Efter en lunchen gick vi Rasmus, Karin och jag ut på en promenad i det fina höstvädret. Rasmus visade mig sin skola och vi var ner vid Edsviken. Skönt att få gå lite innan det var dax att sätta sig på tåget på väg norrut.

Tåg genom Slovakien och lunch i solen

Mitt flyg hem gick klockan 16:00 från Bratislava, tiden på bruket skulle bli mycket kort så jag bestämde mig för att åka ett tidigare tåg för att inte vara sen till flyget. Jag hade ju redan sett bruket och träffat många av ingenjörerna. Resan mellan Ruzomberok och Bratislava tog dryga 4 timmar och var en upplevelse som jag inte skulle vilja vara utan. Det var omöjligt att förstå vad de övriga resenärerna pratade om, ändå var det roande att sitta och titta på människor. Det fantastiska med att sitta och att inte fröstå är att då uppfattar man kroppsspråket på ett annat sätt det ger en helt ny dimension till att titta på folk. Resan gav mig också möjligheten att på ganska nära håll få en skymt av småstäder och den Slovakiska landsbygden med dess fantastiska natur. Det var stora skillnader mellan stad och landsbygd men också från stad till stad. Det som dock var gemensamt för många platser var att det byggdes och renoverades mycket och det gick att se en framtidstro.
Framme i Bratislava tog jag en promenad in till centrum, det var lite längre än jag räknat med men det var helt okej efter 3 dagar på en stol. Jag åt en, med Slovakiska mått mätt (tror jag iaf) dyr lunch på en av Bratislavas uteserveringar. Kalaset kostade 400 slovakiska pengar (ca 130 skr), detta ska jämföras med middagen jag åt dagen innan på hotellet som kostade 120 slovakiska pengar (ca 40 skr). Både middagen och lunchen bestod i mat och öl som dryck, och den billigare varianten var till och med godare. Orsaken till både pris- och smakskillnad var troligen resturangens ”hippfaktor”. Av läget och smaken att döma var det detta jag betalade för vad gäller lunchen. På en uteservering i centrala huvudstaden får man troligen betala mer än vad maten är värd bara för att man är där. I hotell restaurangen däremot åt jag en lokal speciallitet och på en restaurang som inte hörde till stadens inneställen. Men inget ont att säga om detta jag åt en god middag i trevligt sällskap med dom som inte åkte hem direkt efter mötet.
Tillbaka till Bratislava, när jag satt i solen på uteserveringen med en kall öl i min hand fick jag ett sms från Sverige som skvallrade om kallgrader och snö. Jag måste erkänna att trots att jag nu längtar till vinter och snö var med en lite retsam ton som jag svarade att jag satt och solade och åt en god lunch i solen.